• STARTSIDAN
  • SENASTE INLÄGGEN
    • My loved ones
    • Créche children del 2
    • Créche children del 1
    • 3 mars
    • Biotime
    • Buccaneers part 2
    • Buccaneers again part 1
  • KATEGORIER
    • inspiration
    • kläder & inköp
    • musik/artister/band
    • människor
    • natur & miljö
    • porträtt
    • resor & upplevelser
    • självporträtt
    • vänner & familj
    • övrigt
    • vardag
  • ARKIV
    • Mars 2015
    • Februari 2015
    • Januari 2015
    • Februari 2014
    • Januari 2014
    • December 2013
    • November 2013
    • Oktober 2013
    • September 2013
  • FÖLJ MIG
    • Bloglovin'
    • Instagram
    • Spotify
    • Twitter


  • Créche time

    Hej ! 

    Har nu klarat av min första "riktiga" dag här i Sydafrika vad gäller arbete. Kan nog erkänna att jag aldrig känt mig så levande och så känslosam som jag gjort dessa dagar. Saken blir ju självklart inte bättre när dessa underbara barn som inte har någonting alls är bra mycket gladare än vad både jag själv och alla andra barn jag känner är. Men de vet ju ingenting annat, eller hur? 


    Låg och bölade ner i kudden igårkväll och kan ju erkänna att det varken var första och verkligen inte heller sista gången. Men fick mig en väldigt bra natts sömn ändå och vaknade utvilad igår för en gångs skull. Inte mycket man behöver göra här nere vad gällande utseende och kläder så det var bara att gå upp dra på sig ett par jenas och en t-shirt och käka frukost sen var det bara att bege sig till barnhemet. Väldigt smidigt för en som annars alltid byter om cirka 19 gånger. 

    Väl framme fick vi hjälpa till på en "kinder garden" eller så kallad "créche" där vi fick måla och leka med barnen. Mycket intryck första dagen och var väldigt känslosam där ett tag. Eftersom att jag ska stanna vad som är tänkt i 12 veckor fick jag ett litet special-uppdrag att hjälpa en flicka som kommit lite efter i skolan på grund av en sjukdom hon har. Trots att hon inte kunde alls mycket, låg efter i skolan, inte kunde gå, hade ögonproblem var hon en av de som var den allra gladaste och mysigaste. Förstår inte.
    Så efter lite alfabetslärande hade även jag lärt mig en del saker, det här med att dom faktiskt vet vad en Iglo är här nere (?).. 


    När vi väl blev hämtade efter lite förseningar så skulle vi åka hem och äntligen få mat, men nä ödet hade lite andra planer för oss då vi får syn på en hund som springer lös mitt på en stor väg. Detta måste givetvis åtgärdas tyvkte Bev och stannade bilen för att jaga upp hunden. Men riktigt så blev det inte, hunden hade andra planer och lät sig inte alls fångas. Nåväl efter lite jagande var det några andra som tog över och vi var äntligen på väg hem igen. 

    Nu har vi äntligen ätit och siitter nu och vilar upp oss inför de bravade kvällen har att komma med. Bev, (mamman i familjen) har fyllt år och det ska firas. Förhoppningsvis kan vi imorgon åka in till det stora schoppingcentret och få komma på andra tankar. Jag tror det kan behövas nu i början innan man vant sig vid allt nytt. 

    Hoppas ni har det bra hemma i Sverige, kramar från mig. 
    2015-01-20 @ 14:45:09 Allmänt - min vardag Permalink


    Kommentarer
    Postat av: Åsa Granath

    Åh vad kul att att läsa och följa dej här. Fortsätt skriv :-) /Åsa

    Svar: Det ska jag göra ! :) kram
    komigenmoa.blogg.se

    2015-01-20 @ 17:34:55

    Kommentera inlägget här:

    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback
      RSS 2.0