Igår var det alla hjärtans dag, en helt okej sådan. Vi började dagen med att sitta ute i solen, och fasen vad solen tar här nere. Är redan brunare än vad jag brukar vara efter en svensk sommar. Vid halv ett tiden begav vi oss till barnhemmet och var där tills klockan slagit fem och vi äntligen var hemma igen. Vi hade bestämt att vi skulle ut och hitta på något på kvällen, så efter Anges goda currygryta ringde vi efter en taxi och begav oss iväg till en bar. Ganska långtråkigt så vi flyttade oss till nästa ställe där vi var fram till elva då vi bestämde oss för att åka hem. Hade hellre firat alla hjärtans dag hemma i Sverige med honom jag tycker om. Men nu får man göra det bästa av situationen. 



Gracie, gladeste ungen på denna planet! 

Imorse när vi vaknade sken solen som bara den och vi gjorde som dagen innan och satte oss ute och solade. Vid tolv kom Ange in och sa att Bev skulle komma och hämta oss och då hade vi inte fått någon lunch. Så med endast två mackor i magen begav vi oss till barnhemmet och trots att jag inte mådde bra och hörde av mig till Bev och frågade om hon kunde komma tidigare så kom hon senare än utsatt tid och det stör mig något så fruktansvärt. Är vi minsta försenade eller inte är i tid när Bev vill åka blir det rena rama livet, men själv är hon ALLTID sen. Vi har nog inte varit i tid en enda gång här nere. Eller jo, enligt Bevs klocka är vi ju visserligen det. 


Första bilden Ayanda, andra Kwalunga.

Nu är klockan 18.30 och vi har inte fått någon middag ännu. Man ska väl vara glad om man får någon över huvudtaget. Ikväll blir det sängläge för hela slanten. Är ändå rätt glad för på onsdag åker vi till Kapstaden! 
Hoppas ni får en bra dag. Kramar